Är veterinären snäll mot djuren?

I förra veckan var jag hos veterinären med en katt som jag funnit ute på gatan. Den var i ett så dåligt skick att jag inte bara kunde lämna den utan någon som tog hand om den. Jag kunde helt klart se att detta var en av de många sommarkatter som oansvariga människor skaffar sig på semestern. Detta för att sedan slänga den som en trasig docka när det är dags att åka hem. Detta är något som gör mig mycket upprörd och ilsken. Det handlar ju om ett liv och något så sött att det inte bara går att lämna denna lilla gulliga och tillgivna varelse. Ja, i alla fall tycker jag så.

I vilket fall var jag bara tvungen att ta denna katt till en veterinär, för att ko0ntrollera att allt var väl med den och att den fick alla de vaccinationer den behövde. Till min stora förvåning kom jag in till veterinären, som såg på mig och skakade på huvudet. Var har du hittat den där, var den första frågan han ställde. Naturligtvis blev jag uppeldad som vanlig och frågade snabbt varför han verkade så ointresserad? Ja, nu hade jag fel. Han var inte ointresserad alls, utan det var bara så att han nästan dagligen efter denna sommar hade fått in olika katter och hundar som lämnats kvar av oansvariga människor. Jo, det var precis som vanligt. Veterinären var snäll och brydde sig verkligen om katten.

Vad hände med den lilla katten?

Trots att den lilla katten jag funnit såg helt förstörd ut, så var den faktiskt fortfarande vid bättre vigör än det såg ut. Den behövde bara sina vaccinationer och tvättas ren samt få daglig mat och skötsel för att bli som ny igen. Det tog faktiskt bara några dagar. Nu kunde jag ju inte hur mycket jag än ville ta hand om denna lilla krabat själv. Dock var min bästa kompis på besök och blev helt kär i katten. Hon tog hand om den och den fick ett hem hos henne. Nu vet jag i alla fall att det djuret fick ett bra hem. Kändes jätteskönt att kunna göra något bra och något som var värt något.